Kvällens tröttaste

Ringde just hem till Anders och följande konversation utspelade sig:

Anders: Det är Anna Nikula.

Jag: Eeeh...hej. Sover du?

Anders (med sömnröst): Nää, kanske lite.

Jag: Konstigt att du svarade med mitt namn.

Anders (med sömnröst): Jag sover.

Jag: Jag märker det. Ska vi höras imorgon istället?

Anders (med sömnröst): Ja.

Jag: Ja, för det var ju lite konstigt att du svarade med mitt namn.

Anders fnittrar sömnigt.

Jag (alldeles okänsligt): ANDERS!

Anders (med vanlig röst): Hej, vad är klockan?

Jag: Kvart i tio. Varför svarade du Anna Nikula?

Anders: Gjorde jag?