Crazy

Ingen glittrar som dig Stockholm,
ingen har lockat mig som du

Fantastisk helg med mys, lång frukost på tokvarma balkongen, Vita huset, kampanj, grillning med supertrevligt sällskap på stor balkong, Damernas värld/The Economist på en skuggig gräsmatta, roadtrip till Stockholm, lunch i Kista, glass i Kungsträdgården, fika på Drottninggatan. Och inte stressigt en endaste gång.

Nu över till en helt annan sak. Träffade på en död katt på morgonpromenaden i morse. Jag tycker att döda djur är riktigt äckliga. Inget konstigt med det egentligen, men syrran och mamma älskar att reta mig för det. Fanny hade en bild på en död katt på mobilen förut som hon riktigt njöt av att visa mig. När jag var hemma i Åkersberga senast var det dags igen. Det började redan i bilen dit:

Fanny: Haha, vet du vad mamma och jag såg i Helsingborg?

Jag: Eh, nä?

Fanny (skrattande) : En död grävling på en busshållplats.

Jag: Men vad ni är äckliga!

Fanny: Mamma såg den först och sen åkte vi tillbaka och tog kort på den. Du måste se det när vi kommer hem!

Jag: Aldrig i livet.

Och sen hemma. Syrran vid datorn.

Fanny (gapskrattande fortfarande): Kom och kolla på bilden då, syrrb!!!

Jag: Mäh, det är ju tokäckligt. Jag vill inte!

Fanny: Joooo!

Mamma (också tokskrattande): Kom igen nu, Anna, klart du ska kolla!

Och nu till samvetsfrågan, mina vänner, är det jag, syrran, mamma eller alla tre som är sjuka?

Citatet från LW:s Stockholms kyss