Nu.

nu vill jag sova tills jag vaknar,
jag vill hitta det jag saknar,
jag vill börja om igen.

Började ledigheten med att göra rookie-ombudsmanna-misstaget numero uno. Inte dubbelkolla avtalet för att se att skärtorsdag är ledig dag. Nåväl, efter en halvdag på jobbet och pizzalunch med A roadtripade samme A och undertecknad till Sthlm för påskfirande med våra nära och kära. På min att-göra-lista för helgen står förutom att tvätta alla mina kläder jag någonsin ägt, att göra ett försök att samla ihop de spillror som för närvarande är jag, sova så mycket det bara är möjligt och försöka få bort spänningshuvudvärk och nackont. Och svara på utmaningen som Tora gav mig härom veckan (månaden?).

Jag ser att den där meningen som handlar om att-göra-listan inte riktigt går ihop grammatiskt, men jag fattar inte riktigt hur jag ska skriva så jag hoppas att eventuella läsare har lust att ta till både fantasti och god vilja för att förstå vad jag menar.

Citatet från Peter Jöbacks Sommarens sista sång