Nej, jag gillar pensionärer egentligen

Tisdagskvällen till ära lyssnar jag på den fina lp-skivan Arbetarrörelsens sånger - Sånger som inte tystnar. Jobbar lite, sjunger lite och packar lite för de närmaste dagarna som ska spenderas på Bommersvik och i Riddarhyttan. Konstaterar som alltid att volymen på min lp-spelare gärna höjer sig lite som den känner för. Nu är det exempelvis en instrumentalversion av Internationalen som spelas aningens för högt inne i rummet. Jag som sitter i köket hör nog inte tillnärmelsevis lika mycket som grannarna. Hoppas att de står upp och sjunger med, annars behövs det en viss uppsträckning i grannskapet.

En sista fundering, lyssnar på Warsawianka, Oss alla unga ni vet. Slås varje gång av hur lustigt det är välja artister som låter som en PRO-kör på dekis att sjunga den. Why oh why liksom? Klicka på länken där ovan så kan du sjunga med en frän nittiotals-midi-formatsversion av sången. Oavsett om du inte sjunger i samma tempo eller inte kan låten egentligen blir det mäktigare än inspelningen på skivan iallafall.