Vem svänger på svansen, i barfotadansen?

Tack för fina grattiskommentarer på förra inlägget.

Den senaste tiden har jag försökt vänja mig vid att magen är avsevärt mycket större än för en vecka sedan. Det fattas bara ett randigt förkläde och en svart handväska för att jag ska passera som muminmamman och jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den saken. Häftigt och konstigt känns det onekligen.

Annars händer det inte så mycket. Aptiten börjar så småningom återvända. Efter att mest ha ätit ostmackor och potatis sedan i december har jag den här veckan festat till med risifrutti, marmeladsmörgås och veggosushi. Bland annat. I måndags orkade jag med en halvtimmes promenad utan vare sig yrsel eller illamående. Sedan i söndags har jag inte sovit middag en enda gång. Ni hör ju, jag är snart tillbaka!

Och apropå tillbaka - (oh my, vilken tv-övergång) Sabina bloggar igen. Det var banne mig på tiden!