Övertrött

Winnerbäck var som väntat alldeles underbar igår. Än mer underbart var att tillbringa kvällen med G, bara vi två. Men det allra underbaraste var att komma hem och pussa på söta dottern igen. Hon verkade glad att se oss också, så glad att hon höll sin mamma vaken hela natten faktiskt. Nu är jag därmed tröttare än tröttast men istället för att gå och sova har vi hängt en stund på stan och nu sätter jag in viktiga papper i viktiga pärmen. Men snart orkar jag inte mer, sängen lockar alltför mycket.

Och bättre eller mer innehållsrikt än så här blir det nog inte på ett tag, ledsen för det.