Låt det blåsa

Jag har blanka golv
luften går att andas
jag har städat och lagt undan
slängt och sorterat
det är rent nu

Så småningom börjar de berömda bitarna falla på plats. Framtidsångesten har dämpats betydligt, det är lättare att andas och jag är så glad. Om någon månad börjar myspendlingen med frukost och morgontidningar på tåget till Stockholm igen (även om jag såhär tre år efter senaste pendlingsomgången har en lätt romantiserande bild av tågtimmarna). Den femte november börjar jag jobba som politisk sekreterare på SSU-förbundet. Det är spännande, läskigt och ska bli så fantastiskt roligt!

Annars funderar jag mest på hur det kan komma sig att en vecka i Västerås är typ sju dagar men en vecka i Uppsala är nästan en månad.

Citatet från Winnerbäcks Blanka golv. Winnerbäck, 20 november, Västeråshallen. Vi ses väl?