Okej, men helst inte

Idag är jag lägre än lägst, ledsnare än ledsnast. Inte av någon speciell anledning, inget har hänt, ingen har sagt något elakt. Låg och ledsen bara. Skulle helst spendera hela dagen i sängen tillsammans med den som jag älskar mest. Skulle vilja ligga så nära, omslingrad och andas mot hans hals. Vi skulle prata om allt och inget och halvsova ibland och sedan prata, prata, prata ännu mer och bli sådär starka som vi bara är tillsammans.

Men han har heldagsmöte och jag ska diska efter gårdagens trevliga middag och sedan skriva utkast till valplan. Det är okej det också, men det kunde varit annorlunda.