Bittermandeln, det är jag
Ikväll har jag varit barnslig. Hade någon sett mig hade jag demonstrativt suttit med armarna i kors, underläppen hade plutat ut i en sur min och så hade jag suckat högt och länge. För jag har varit så bitter över att vara hemma en lördagskväll alldeles själv. Jag vill väl också lyxa på Bommersvik hela helgen med vuxet sällskap. Jag vill väl också äta frukostbuffé och diskutera viktig politik och andas klar luft vid Yngern.
Och egentligen har jag ingen anledning att klaga, jag har varit på en schyst upptaktskonferens hela dagen, lilltjejen har spenderat eftermiddagen med sin farmor&farfar och när jag kom hem åt vi lövbiffsgryta och prinsesstårta.
Men försök komma med logiska argument till tjejen som sitter i pyjamasen och surar i soffan och tycker att hon är världens mest tragiska som inte har något att göra.
Nä, logiska argument ger jag inte mycket för nu.
Och egentligen har jag ingen anledning att klaga, jag har varit på en schyst upptaktskonferens hela dagen, lilltjejen har spenderat eftermiddagen med sin farmor&farfar och när jag kom hem åt vi lövbiffsgryta och prinsesstårta.
Men försök komma med logiska argument till tjejen som sitter i pyjamasen och surar i soffan och tycker att hon är världens mest tragiska som inte har något att göra.
Nä, logiska argument ger jag inte mycket för nu.
Tyckte Anna N klockan 21:36
3 Comments:
Ja, idag känns det bättre. Var rejält trött och seg imorse men nu börjar det ordna upp sig, känner mig pigg :)
Har även hittat ett jobb som verkar sjukt intressant och som jag kan söka med hopp om att få! *kramar*
Ett logiskt argument: Pyjamas är det bästa tillståndet! Att få vara ensam med sin pyjamas och mysa järnet i soffan går aldrig att byta ut! Det är alldeles härligt fantastiskt!
Du är inte tragisk, du var pyjamas. Två helt olika saker.
Lisa: Jag håller som sagt tummarna för jobbet :)
Lotta: Tack för klargörandet, det känns bättre. Allt som inte är tragiskt är bra och att vara pyjamas låter MYCKET spännande!
Skicka en kommentar
<< Home