torsdag, februari 23, 2006

Bokrea

I love bokrea. Det är det bästa som finns. Tog ut lagom mycket pengar och gav mig i väg till Akademibokhandeln i förmiddags. Men där gick luften ur mig fullständigt. Folk stressade och gav mig arga blickar för att jag inte rusade runt som de gjorde. De knuffades och hade sig också. Jag som bara ville köpa några böcker och kika runt lite. Men det blev inte en endaste liten bok, kom att tänka på att jag egentligen inte har råd att köpa några böcker och att vi definitivt inte har plats för fler böcker i lilla lägenheten. Så jag gick ut, gav mig iväg till expen och donade medlemsregister istället. Imorgon ska jag göra ett nytt försök med bokrean, för hur lite pengar man än har så blir man lycklig av böcker. Nudlar och gröt är billigt, det överlever man på. Men utan böcker blir det svårare.

måndag, februari 20, 2006

Söndagskaos

Söndag betyder slappa-hela-dagen-fram-till-klockan-två. I alla fall i min värld. I går städade jag lite också, men det var så lite så att det knappast kan räknas. Klockan två är det dags att göra sig i ordning för konståkningsträningen och promenera till ishallen. I love söndagar!

Den 25 mars är det våravslutning med uppvisning i Rocklundahallen och i går började vi öva på skridskoskolans avslutningsnummer, till musik från Ringaren i Notre Dame. Puh, det är tur att jag har så mycket erfarenhet av skridskoskolegrupper att jag vet att det i slutändan brukar se ganska fint ut. För igår var det kaos. Fullkomligt kaos. Föräldrarna stod vid sargen och skrattade när vi försökte få barnen att åka på raka led och hålla armkrok. Galet. Men den 25:e blir det fint. Hoppas jag.

onsdag, februari 15, 2006

Uppdatering

Det är dags för en rejäl uppsträckning på bloggfronten, märker jag.
Kylskåpet i lilla lägenheten är fortfarande inte magnetiskt, och ingen häftmassa är inhandlad. Det behövs inte. Någon yta bör vara tom och minimalistisk, tror jag. Till skillnad från lägenheten i övrigt liksom. Om man är trött i ögonen någon gång kan man alltid vila blicken på den vita, tomma kylskåpsdörren.

Och syrran är i Thailand fortfarande. Men som tur är kommer hon hem och sisådär en vecka, saknaden börjar göra konstant ont i magen nu. Förut stack det bara till i magen när jag tänkte på hur långt tid det var tills jag skulle få se henne. Om man vill kan man följa henne här.