Mitt. Namn. På. Dörren

VI ÄR MÅNGA SOM TALAR OM HAVET

MEN FÅ HAR HAVET I SIN BLICK

Pang på bara: För första gången i mitt liv kommer jag att bo ensam i en lägenhet med mitt namn på dörren. Det känns konstigt, galet roligt samt den svenska översättningen för overwhelming. Det bubblar i mig när jag tänker på mitt fina kök, min fina klädkammare, min fina tvättstuga, mitt fina källarförråd, min fina balkong, mitt fina sovrum. Mitt. Mitt. Mitt. Ovant.

Just det, överväldigande heter det ju.

Efter gårdagens inlägg om genomtänkta teckensnitt kände jag suget efter att omlayouta här. Citatet däruppe är från låten I wish av the fab Elias Åkesson.

Uppdatering av djurlivet utanför expfönstret: Haren verkar bo kvar. Två fåglar jagade precis en ekorre upp och ner för några träd. När den stackars ekorren stannade pickade de honom på ryggen. Jag gjorde mitt till för att få stopp på djurmobbningen genom att knacka hårt på rutan och på min mors uppmaning sticka ut huvudet genom fönstret och skrika sluta picka på ekorren. Resultatet låter jag vara okommenterat.

Hopp & Förtvivlan

du vet hur allt ska bli nu, allt är sagt, luften är ren
allting blir precis som man förväntat sig

Har kastats mellan hopp och förtvivlan i helgen. På bussen fick jag åka på barnbiljett och blev glad över att jag kanske såg aningens yngre ut än mina 23 år. På systemet däremot tvingade jag i princip den söta grabben i kassan att kolla mitt leg. Åldersångest är inget att leka med, mina vänner.

Och det här med att använda olika fonter och färger i varje bloggpost är en reaktion mot mina smått fascistoida hemsidor där allt, allt, allt var genomtänkt in i minsta detalj och teckensnitten var utvalda med fetingomsorg. Den här bloggen är tonårsrevolt på hög nivå.

Bästa på Popaganda var lätt Josh Ritter - kolla in, ladda ner och njut. Det gör jag.

Pussel

Jag vill ha ryggen fri

Dagen har innehållit sömn, receptletande, matlagning och framförallt - försök att medelst sms och telefonsamtal samla ihop bitarna till det pussel som kallas gårdagskvällen. Många luckor i minnet, I must say. Det blev jag och syrran som hängde på Popaganda. Dock åkte vi inte hem tillsammans och det är någonstans där våra versioner av historien går isär. Mamma har hjälpt till att pussla ihop historien och resultatet blev väl sådär. Oh well, jag hade roligt och det är väl det viktigaste.

Förfall, fördärv - I like it

Dekadens. Fullständig dekadens.

:: Jag har börjat äta kött igen. Så. Fantastiskt. Gott.
Köttbullar, kyckling, lövbiff, salami. Fram för fler två års-uppehåll om det är så här himla härligt att falla tillbaka!

:: Jag dricker kaffe. Det har jag aldrig gjort tidigare, men nu är det dags att lära sig. Jag är ju 23 år för tusan. Då ska man kunna sånt. Än så länge - mycket mjölk men mindre och mindre socker.

:: Jag lyssnar på Jimmy Jansson. Och Lasse Berghagen. I en klockren blandning med Elias & the wizzkids, Lars Winnerbäck, Moneybrother, Kent, Håkan Hellström, James Blunt, Rolling Stones och Coldplay förvisso. Men ändå!

---

---

Är hemma i Åkersberga och pluggar körkortsteori. Oh yes, nu är det dags. Men ikväll tar jag en paus från vägmärken och maxlaster och tar en sväng förbi Popaganda med syrran & Micke + eventuell strax före detta sambo (Yey, jag skriver som en kratta - and I'm proud of it!).

Well...

HUR KAN EN TELEFON LÅSA SIG? LIKSOM...

Fick för mig att jag skulle fixa till min jobbtelefon med hälsningsmeddelanden och sånt. Har dragit mig lite för det eftersom jag (precis som mamma) är så dålig på att läsa bruksanvisningar. Vi har inget tålamod utan skummar igenom och tänker att man kan ju alltid testa och det kan inte bli mer än fel. (Det här med att skriva "och" en massa gånger är ett stilistiskt grepp från min sida och inte ett resultat av trötthet. Just so you know...) Och fel, det blir det ju alltid. Den här gången låste sig liksom telefonen. Displayen blev svart. Det krävdes lite krypande på golvet och slitande i en bokhylla för att komma åt sladden och sedan utan minsta tvekan dra ut redan nämnda sladd. Men nu funkar telefonen igen. Fast några hälsningsmeddelanden lyckas jag inte få till. Har spelat in dem och sådär så nu ligger de väl i ett gigantiskt hälsningsmeddelandearkiv någonstans och väntar på att få användas. Får kolla med någon teknikguru här på expen imorgon för att se hur man kopplar in dem.

Annars var det uppmuntrande att få krypa lite under skrivbordet igen. Det var säkert en vecka sedan jag kröp runt skrivaren och lydde minsta order "Öppna och stäng övre/bakre/främre luckan" Min skrivare vill aldrig att jag ska göra något när jag öppnat luckorna, den tycker att det räcker med att stänga dem igen.

Och två snabba reflektioner över livet...
o Det bor en hare utanför mitt rum. Inte i korridoren alltså utan på gräsmattan. Varje gång jag öppnar fönstret springer (hoppar?) den skrämt iväg.
o Intressant att alla som googlat sig till min sida sökt på "kikärtsbröd". Ska lägga in receptet här någon dag så de inte behöver bli besvikna

Bakisblogg

Roligt att jag skrivit Sabbe och Gabbe där i förra inlägget.

Har haft en wild & crazy helg fylld av politik och fest. Som en bra helg ska vara. Snackade med en kille på en gymnasieskola i onsdags om SSUs alkoholpolicy. Jag är verkligen stolt över den, alla ska kunna vara med på våra aktiviteter oavsett ålder och man ska inte behöva göra valet om man vill dricka alkohol eller inte. Hur som helst tyckte han att jag var en jäkla tönt och han var övertygad om att jag aldrig drack sprit. Han skulle sett mig igår, då hade han inte varit så säker på den saken längre. Men igår var det ju inte SSU-aktivitet. Såklart.

Tid att gå hem nu. Är här på expen för att kolla mejlen och skicka ut ett sms. Men sms:et har fortfarande inte kommit fram trots att jag skickade det för typ två timmar sedan. Skulle vilja ringa och skälla på någon men det finns dessvärre ingen direkt ansvarig. Dumt. Det borde finnas en jourtelefon när man är på skäll-humör.

Sweet.

"Den som tror att hemma det är där man bor
Har aldrig vart hos mig"

Jag är kass på att uppdatera nuförtiden. Vill man ändå på nåt sätt hålla koll på vad jag gör en del av dygnet (den största!) kollar man med fördel in www.vastmanland.ssu.se/blogg.

Pratade med Sabbe idag på msn och var jättepoetisk för ovanlighetens skull. Önskar att jag vore det nu också för jag skulle vilja berätta om hur jag känner för det fina sommarvädret. Får inte ur mig något poetiskt alls - men njuter iaf av värme och fågelkvitter. Gabbe och jag går promenader vid halv sju-tiden på morgonen och kilona rasar av oss. I wish! Hittills har jag inte märkt nåt, men enligt Aftonbladet borde vi vara smala snart...

På torsdag fyller Janne 60 och på lördag är det stort kalas. Får ont i magen och gråt i halsen när jag tänker på att jag inte ska vara där.

Staplar mest upp meningar på varandra. Orkar inte tänka på att vara grammatiskt korrekt, då hade jag inte fått ur mig någonting. Jag är sådär trött i huvudet. Om jag fortfarande bott i Stockholm hade jag med all säkerhet tagit tunnelbanan åt fel håll och fått vänta vid Liljeholmen hur länge som helst. Tur att jag bor i vackra Västerås då. Här kan man på sin höjd gå lite vilse ibland, men inte på väg hem från expen förhoppningsvis. Och igår skickade jag fel sms till fel människor och det är ju ett säkert tecken på att trötthet. Stackars Daniel fick ett tok-aggro sms som inte var tänkt att vara aggressivt egentligen. Och inte tänkt till honom heller.

Nu är det faktiskt nog på det här svamlandet och dags att gå hem. Hemhemhemhem?

Gjorde ett test om kungens liv på dn.se. Hade typ tre rätt av tio... Det enda jag var säker på var att orten i Skåne där riktlinjerna för monarkins ställning bestämdes heter Torekov. Härligt att bara ha rätt på det enda vettiga det finns att veta om kungen och den där onödiga monarkin. Vem lägger förresten på minnet hur många gånger kungen åkt Vasaloppet? Va? Va?

Gjorde partitestet på dn.se också. Jag är mer vänster- och miljöpartist än sosse. Inte lika roligt resultat kanske... Back to work!