Min plan

Jag hade en plan. Den här veckan skulle jag börja med små, korta morgonpromenader för att röra på mig och få frisk luft. Båda sakerna har varit en bristvara den senaste tiden så det var en fin och bra plan om jag får säga det själv. Den stötte dock på patrull (fantastiskt uttryck) när jag var på sjukhuset för undersökning. Livmoderhalsen som tidigare varit "kraftigt förkortad" är nu "i princip utplånad" och istället lite öppen. Dessutom är Pyrets huvud fixerat och jag har sammandragningar. Sjukskrivningen som tidigare inneburit att ta det lugnt är nu reducerad till "ännu mer inaktivititet". Eftersom jag inte känt de sammandragningar jag uppenbarligen har fick jag lova att uppsöka sjukhuset om något känns på nytt sätt eller ovant eller ovanligt. 

Läkaren kom först med förslaget att jag skulle bli inlagd igen men efter kraftiga protester från mig kom vi fram till att jag får åka hem och ta det lugnt (eller ännu lugnare) med tillägget att jag skulle uppsöka sjukhuset om något ändrar karaktär. För, som han uttryckte det, hemmaförlossningar brukar oftast gå bra, men det är kanske ändå bättre att föda på sjukhus.

No shit.