För er som missade

Befann du dig någon annanstans än i landstingssalen i Stockholm idag vid femsnåret?

Den avgående ordföranden i Stockholms läns SSU-distrikt, Daniel Mathisen, briljerade i sitt tacktal på distriktsårskongressen idag. I en tid när opinionsläget lämnar en del övrigt att önska och när debatten om förmågan att leda ett parti tar mer tid och energi än att presentera de nya vassa politiska förslagen för ett Sverige för alla önskar jag att partiets alla medlemmar kunnat rymmas i landstingssalen för att lyssna till Daniel. Det sägs att talet var fyrtio minuter långt, själv har jag inte en aning. Jag försökte memorera, skriva ner valda delar och känna in stämningen när strax över hundra SSUare satt som tända ljus och lyssnade till det tal som på både pekade ut vägen för framtidens socialdemokrati och var eftertänksamt och resonerande.

Daniel talade om idéerna som betyder allt, om idéerna som sprängkraft. Om verkligheten som politisk kompass. Om frustrationen i att socialdemokratin nöjer sig med att kritisera istället för att tänka nytt och större. Om en politik och en värld där människor tillåts definiera sig själva. Om styrkan och modet i att tänka om, när man inser att de politiska lösningar man trodde på inte leder ända fram.

Imorgon tänkte jag berätta om hur man kan roa sig på ett årsmöte om man inte är ett dugg intresserad av själva förhandlingarna. Till exempel om man är åtta månader gammal. Stay tuned, som vi säger på utrikiska.