Röda bär och röda ben

Igår, precis när solen färgade både himmel och hav rosa, cyklade jag till stan för att handla en burk Ben & Jerrys, de där små ni vet, portionsförpackningarna. Men den Pressbyrå som hade den goda glassen var stängd och jag fick nöja mig med en tråkburk av glassen Sans röda bär istället. Sans betyder ju utan på franska och enligt förpackningen skulle glassen vara utan både kalorier och tillsatt socker. Dessvärre var den utan god smak också, men när jag väl kom hem var den smält och det vet vi ju alla, att smält glass alltid smakar bättre än osmält glass.

Idag har jag legat på stranden och bränt mig så ohyggligt på axlarna, ryggen, baksidan av låren och vaderna. Har nog inte varit så röd sedan jag var på Kanarieöarna med Susanne och hennes föräldrar någon gång på högstadiet. De var ju världsvana och åkte till Kanarieöarna varje påsklov och blev såklart bruna och fina direkt och såg inte alls ut som kräftor. Jag ville inte vara sämre och smörjde inte in mig så väl och svarade käckt "Röd? Jag? Nehej, det känns inte det minsta!" de första dagarna trots att det gjorde så ont när den lena kvällsvinden fick min tunna sommarklänning att röra vid mina ben att jag bara ville skrika rakt ut.