I dina ögon, är det lättare att va

Det mest festliga som hänt den här veckan är nog när vi lagade mat igår och G plötsligt sa:

Du kanske vill gå ut med soporna eftersom du inte varit ute sedan i söndags?

Om jag ville! Det var fem underbara minuter av kyla, frisk luft och snö. När jag kom tillbaka satt jag förvisso toksvettig och andfådd på en stol tills hjärtklappningen givit med sig, men åh vad härligt det var att vara ute.

Public service är dagens räddning

Än så länge har jag sett riksdagens budgetdebatt, det som jag brukar kalla Mumintrollen men som tydligen korrekt heter I Mumindalen och Godmorgon Sverige. Snart är det dags för På spåret. 

And that's about it.

Herrens vägar äro outgrundliga

För jähättelänge sedan lovade jag J att göra en liten sammanställning av vilka sökord som använts för att komma till min blogg. Och eftersom jag den senaste veckan helt ignorerat hennes och A:s utmaning så tänkte jag åtminstone göra något rätt denna tisdag. Dessutom har jag i ungefär en kvart nu kunnat sitta upp utan att vara vare sig illamående eller yr och bara det är ju värt att fira. Här kommer således det kanske mest efterlängtade blogginlägget i världshistorien:

• Anna Nikula, föga förvånande det mest använda sökuttrycket för att ta sig hit.
  
• Kikärtsbröd, fantastiskt gott och mättande bröd som man bakar på kikärtor eller vilka bönor som helst egentligen. Testa!  Jag har aldrig publicerat receptet på bloggen och länken hit kommer numera upp först på andra eller tredje googlesidan så att någon fortfarande kommer hit i jakt på brödet är för mig en gåta.
• Romantisk helg/Fina sms, människor som behöver kärleksinspiration blir nog besvikna av att hamna här.
• Tack på förhand +uttryck, sjukt många tar sig hit genom att googla tack på förhand. Väldigt, väldigt underligt.
• Uppfinningen klockan, ungefär lika vanligt som att googla tack på förhand +uttryck. Ungefär lika användbart (och lika underligt) att komma till min blogg också.
• Idag är andra använda sökord: "Hemköp Joker Västerås", "Anna, min käraste", "Chokladaffär Sundsvall", "Havtornsbär" och "Anna Värnamo linjal"

Nu: sängen.

Det där om två sidor av samma mynt

Gårdagen skulle kunna beskrivas som kallmörkregnig promenad i Uppsala, tågresa, kallmörkregnig promenad i Stockholm, jobb, kallmörkregnig promenad i Stockholm, tågresa och slutligen kallmörk promenad i Västerås. Det hade varit en korrekt beskrivning men varken rättvis eller heltäckande egentligen. För det hände ju så mycket mer.

Som att jag lyckades med en balansakt av rang på morgonen. När jag åkte konståkning klarade jag alla avancerade övningar med glans. Ni vet, det var inga problem att stå på ett ben med förbundna ögon på en smal bom eller att göra snabba piruetter och sedan åka på en rak linje. Men igår blev det jordens utmaning att stå på Vaksala torg, tömma skon på stenar och låta bli att sätta ner foten i en vattenpöl.

Eller att jag gick genom ett morgonsvart Gamla stan, kom ut vid Slussen och precis mindes en dag förra sommaren. Det var några timmar efter jag tagit mitt körkort och det var de sista dagarna på semestern och det var sommarhett. I några lyckliga timmar satt jag och läste, drack islatte och solade benen med utsikt över det vackraste Stockholm har att erbjuda.

Att bara beskriva dagen som kallmörkregnig hade också inneburit att glömma bort lunchen med pappa, F och O. Mina vackra, starka syskon. Vi åt pasta och jag fick en update på helgens Stockholmsbestyr innehållandes allt från dyr brunch och hopp i hotellsängar till Cosmonova och äventyrsbad.

S hämtade min nyckel igår så att jag äntligen, äntligen kom in i min fina lägenhet. (Tack! Djäkneberget nästa vecka?) Trots feber och hosta lyckas han vara en peppande och energirik ombudsman och vän och jag är imponerad. Den sista kallamörka promenaden i Västerås var nog inte så jobbig trots allt.

Och dessutom, och nu förstår jag att den här texten är på väg att bli alltför lyrisk men jag är snart klar, hann jag städa och laga mat innan G kom hem och jag fick somna bredvid honom.

Precis som det ska vara.

Barca

Efter två dygn i Barcelona konstaterar jag att det där med att stoppa precis allt av värde i en handväska och sedan lägga sig på stranden inte är någon höjdare. Särskilt inte om man efter någon timme slutar att ha handen över ovan nämnda väska som ett skydd mot illasinnade tjuvar. Då kan man nästan ge sig på att den blir stulen faktiskt. Och då kan man lätt komma hem utan pass, körtkort, pengar, visakort eller hemnycklar.

Men annars var det magiskt bra. Varmt och soligt och goda tapas och fantastiskt vin och åh, Barcelona. Vilken stad. 

Och det vackraste jag vet är hans långa ögonfransar när han sover.

Ännu kortare

I går Åkersberga, idag Bommersvik, ikväll Barcelona.

Galet! Underbart!