Yes!

Har bestämt mig för att öka mitt tempo och min effektivitet de sista två veckorna i valrörelsen. Med anledning av detta skriver jag nu att-göra-listor, mer detaljerade planeringar, kom-ihåg-listor, helt-galna-men-kanske-genomförbara-idéer-listor och annat.

I can do this!

Riddarhyttanrapport

Jag får rapporter från G&A:s softa helg i Riddarhyttan. A har börjat krypa! A har två tänder på gång överkäken!

Och jag undrar: hur länge har de egentligen varit borta? Sedan igår. Saknaden är stor, men imorgon ses vi igen alla tre.

Istället för sömn

Tandborstningsstunden ackompanjerades av mitt eget nynnande av Nygammal vals ikväll. Kom dock av mig mitt i någonstans vid Vad i hela friden ser du i den, grytor finns det gott om? Youtubade fram den och fortsatte med att kolla Lill Lindfors fantastiska Trubbel-framförande i Så ska det låta. I rask takt har jag sedan fortsatt med Monica Zetterlund, Thomas Di Leva, Eva Dahlgren och är nu tillbaka på MZ - var blev ni av ljuva drömmar och gröna små äpplen.

Egentligen är jag så trött och borde gå och lägga mig, bara några fina sånger till. Lite Winnerbäck kanske?

Inte så desperat dock

Snart bär det av mot Bäckby och torgfesten där. Musik, underhållning och politiska diskussioner, bättre blandning är svår att få till en lördag som denna. I morse skickade jag iväg affischeringsteamet med tapetklister, affischer, kaffe, kakor, smågodis samt uppmaningen att köra försiktigt och ringa om de behöver hjälp. Imponerande hemmafru-skills va? Bara en näsduksvinkning i dörröppningen som fattades.

Här kan du följa vår kampanj för ett rödare Europa. Ses där!

Kort uppdatering bara

Dagarna bjuder på en enda lång, rolig, arbetsam kampanj för ett rödare Europa. Jag går hemifrån innan G och lilltjejen har vaknat och när jag kommer hem hinner vi med middag och lite lek innan det är dags för oss alla att sova igen. Det är fantastiskt roligt, men igår när G smsade att A höll på att gå och lägga sig innan jag hunnit hem skar det i hjärtat på mig. En hel dag utan puss på de mjukaste kinderna - inte okej! Nu gick det ju bra trots allt, hon piggade på sig alldeles otroligt och var vaken och busade i säkert en timme sedan jag kommit hem.

Idag skriver G tenta på förmiddagen, jag passade på att gå till jobbet innan för lite fix (bland annat tömning av minibussen inför dagens begivenheter). Nu är klockan sju, G har just åkt, jag sitter i soffan och bloggar och lilltjejen snusar och sover. Det kan bli en riktigt bra dag det här.

Mamma och syrran har efterlyst fler bilder på A, här kommer två i alla fall. Nya grejen är att krypa in under vagnen.

Funderingar

Mitt bloggjag har en identitetskris för tillfället. Bloggen skapades ju en gång i tiden, 1 december 2004 närmare bestämt, som en riktig dagbok på internet. Jag hade nyligen flyttat till Västerås, sagt upp mig från jobbet, funderade på framtiden och hade just börjat som konståkningstränare igen. Livet tog nya vändningar och jag ville skriva av mig. Under mina fem bloggår har politiken varit en stor del av mitt liv men närmast lyst med sin frånvaro på bloggen. Här har jag inte lyckats kombinera politiken och det personliga, vardagliga på ett sätt jag gillar. Jag har haft politiska bloggar vid sidan av ibland, när jag var politisk sekreterare fick jag möjlighet att få utlopp för de politiska texterna på annat håll. Nu har jag en massa texter i tankarna och fingrarna som vill komma på pränt, men inte just här. 

Ska fundera på hur detta ska lösas på bästa sätt. Tills dess kan det hända att det råder lite stiltje här. Dels beroende på framtidsfunderingarna men kanske framförallt för att den mesta tiden fram till den 7 juni handlar om valrörelse. Äntligen!

Jag ramlade!

Sitter på expen och väntar på att kopiatorn ska göra klart sitt jobb inför morgondagens kandidatutbildning.

Var nere vid minibussen för en stund sedan för att packa in en hel massa saker och lyckades med det överraskande att ramla rakt ner i den blöta asfalten med två beachflaggor på ryggen. Joråsatte. Tanken var att öppna bakluckan men jag upptäckte snart att jag liksom stod för nära, smidig som en panter lutade jag mig bakåt och tog också ett steg från bilen. Där stod dessvärre det ihopfällbara bordet och följden blev en inte lika
panterlik ramling. Jag fnissade tyst för mig själv och var glad att ingen verkade ha sett min lilla fadäs. Trodde jag.

Förbi gick två hippa, festklädda kids som förståeligt nog inte fnissade tyst utan gapskrattade. Med tanke på skenande ungdomsarbetslöshet och andra mörka framtidsutsikter unnar jag dem alla gapskratt de kan få.

Utanför hissen träffade jag förresten nattvakten som sa Jaså, är det dags för möte igen? Förra gången vi sågs var inför SSU-distriktets 90-årsjubileum. Idag hann vi inte prata så mycket men förra gången berättade han om sin fackliga bakgrund och att han kände igen sena kvällar på expeditioner med mötesfix.

Nu har kopiatorn tystnat och jag hoppas att det är för att den är klar och känner sig redo för natten och inte för att det är papperstrassel.

Hon sa mamma!

Jag vet inte om det var medvetet eller mest ett härmande av ljud, men att höra den lilla, fina dottern säga mamma var nog det vackraste jag hört.

Äntligen!

Jag har inte lyckats ta mig in på blogger på några dagar, så nu får jag skynda mig att blogga innan det fortsätter på samma spår igen.

Vi har firat Första maj i strålande solsken, med mycket folk och en Bodström i toppklass. Vi inledde dagen med scones, såna där tjocka pannkakor från over there, kladdkaka och en fin samling människor. Pepp! En perfekt uppladdning för de veckor som återstår innan Europaparlamentsvalet.

Annars då? Lilltjejen ställer sig upp mot det mesta (barnstol=bra, papperskorg=mindre bra) och tar små steg när vi håller i henne. Igår köpte vi ett par stabila skor åt henne så att hon kan öva ännu mer. Det blir roligare och roligare att hänga med henne när varje dag, varje minut är ett upptåg och äventyr!