upp/ner, svart/vitt

Den här bloggen kan skapa en illusion av att jag är en ytterst labil människa. Här skriver jag mest när jag är tokglad, fantastiskt lycklig eller arg, förbannad och ser det mesta i svart. Den används inte direkt när jag är rent allmännt nöjd och glad. Det borde det bli ändring på, ni kan ju få helt fel intryck av mig och det vill jag ju såklart inte.

Så idag är jag nöjd med livet. Varken mer eller mindre... Klockan är kvart över elva och jag och Anders ska alldeles strax äta nybakad äppelkaka med vaniljglass. Jag kom hem från ett tränarmöte med konståkningen för en kvart sedan. I morgon ska jag luncha med Sabina. Oooops, när jag tänker på det riskerar den här bloggen bli skriven när jag är sådär äckligt glad. Bäst att lägga av för idag ;)

Tåg och bussar och tunnelbana och andra fortskaffningsmedel

Jag pendlade mellan Västerås och Solna i typ tre månader förra hösten utan att fatta att man enkelt kunde söka resan med byten och allt på resplus.com. Minns att jag pusslade en massa med busstidtabeller och tågtidtabeller. Well, nu vet jag. Imorgon ska jag luncha med Sabina på mitt favvolunchställe. Som vanligt kommer jag att gå i Solna centrum bli lite ledsen och fundera över hur jag egentligen var funtad för att säga upp mig från det där fantastiska jobbet. Oh, that's history :)

Brinner det?

Vi har ett brandlarm i vårt hus. Det är bra. Brandlarmet går väldigt ofta när någon lagar mat. Det är dåligt.

För en och en halv timme sedan kom jag hem från skolan och brandlarmet har gått sedan dess, med ett uppehåll på sisådär en kvart. När brandlarmet låter tjuter det i hela huset. I alla korridorer och i allas lägenheter. Tro nu inte att det är något mesigt brandlarm, no no. När det tjuter måste man skrika för att någon ska höra vad man säger.

Hur som helst, i början av brandlarmstortyren idag stod jag nere i porten med några trevliga tjejer och pratade om hur ofta larmet går och hur ingen i huset kommer reagera om det brinner någon gång. Vi kommer släntra ner för trapporna och hälsa på alla våra grannar som vi inte sett sedan förra gången larmet gick Hyresvärden sprang omkring och skrek om jävla idiotiska studenter som lagar mat. Inte så trevligt beteende av en hyresvärd kan man tycka. Men efter ett tag sa han åt oss att vi inte behövde stå där utan kunde gå upp till våra lägenheter. Schysst. Förutom att man får allvarliga öronskador av det här vidriga ljudet.

Man skulle kunna påstå att den här texten är dåligt skriven. Då skulle man förmodligen ha rätt. Jag är arg på larmet och orden kommer inte riktigt ut på ett vackert, poetiskt sätt. Bättre lycka nästa gång!

En dag i mitt liv

Äter morötter. Dricker rosa smoothie med turkost sugrör. Skriver hemtenta, fingrarna dansar över tangenterna. Lyssnar på P1.

Nu blir det lunch, man kan inte leva på morötter hela dagen. Kantarellstuvning på knäckebröd är bättre.

Prestera mera!

Har en släng av prestationsångest måste jag erkänna. Vill skriva långa bloggtexter om allt möjligt men orden kommer inte ut som de ska. Som jag vill.

Men jag mår som en prinsessa, trivs med livet, politiken och konståkningen. Oh yes, konståkningen. Det är hur roligt som helst! Kom och kolla på "mina" fina konståkningstjejer någon gång om du har lust. Jag lovar, du kommer att gå därifrån med lätt hjärta, de är så kloka och snälla...

Människor alltså, människor...

Det finns så fantastiskt många trevliga, söta människor i världen.

Nu har jag inte tid med mer, nöjer mig med att konstatera att jag är glad så det bubblar i kroppen idag.

Loppisfyndet

Sneddade över torget då min blick föll på något så vackert som jag inte kunde motstå. Mannen vid loppisbordet höll precis på att plocka ihop och jag fick dem för 40 kronor. De sitter inte som en smäck, men nästan. Aningens trånga men sååå fina.

Varför ska det vara så svårt att komma på klatschig rubrik?

Min mobil är återfunnen och i min ägo igen.

Har packat väskor inför Palmedagarna. Jag har packat väskor inför otaliga konferenser och kongresser. Det innebär en massa plockande med papper i en konstig ställning. Jag står upp och lutar mig lätt framåt över bordet. Varje gång, jag säger det igen, varje gång får jag lite ont på ett ställe strax ovanför svanskotan. Enda gången jag känner av det där stället är när jag packar väskor och mappar inför arbetarrörelsearrangemang. Galet, helt galet! :)

Det doftar äppelkaka här i lilla lägenheten. Smaskigt värre.

Önskar er en trevlig helg! Det sägs att det ska bli sommarvärme i helgen. Vet inte vad jag ska säga om den saken. Ni som gillar sommar och sol: njut ordentligt!!!

min älskade mobil.

Fick just ett mail om att min mobil har blivit återfunnen och att jag kan hämta den mot beskrivning i Eskilstuna, så nu blir det fredagsutflykt! Måste kolla på några bilder på en sån mobil på internet först så att jag kan beskriva den. Är så dålig på sånt. "Eeeh, den är grå? En liten antenn tror jag att den har? Det står typ Samsung på framsidan men lite av texten är bortskrapad..."

Skansen

Nästa helg ska jag kanske till Skansen med Sabina (eller Sabiiiina, som hennes fantastiska lillebror Victor säger). Hur som helst hoppas jag att det blir kallt. Vi ska nämligen ha halsduk och vantar och det ska ryka ur munnen. Så det så.

Frysen, fiskgratängen och Frida

Skolan idag då. Jaha, jaha. Inget intressant. Gick hem och tittade på tv. Jaha, jaha. Inget kul. Åt lite middag. Fiskgratäng*. Gick promenad. Gungade på en gungställning vid vattnet. Jaha. Om det inte varit mörkt hade det varit fint. Träffade Frida på stationen och lämnade bok. Jaha.

Mer kärlek åt folket!

*Vår frys är pytteliten och för tillfället ägnar vi oss åt att äta ur den för att få plats med ny mat. Anders har i något svagt ögonblick köpt massa fiskgratänger som nu måste ätas upp. Dealen är liksom att vi inte ska köpa någon ny mat om det finns något i frysen att äta. Just so you know...

Snabba ryck.

Om fem minuter bör jag bege mig iväg mot ishallen och säsongens andra konståkningsträning. Time to get dressed, alltså!

Det vände...

Tänk att så relativt lite kan göra så mycket. Ett långt samtal med Sabina och ett kort med Johanna vände dagen fullständigt. Det korta samtalet kompletterades med en lång fika med Johanna och matlagning och bakning här hemma med Johanna. Det var precis vad jag behövde.

När vi följt Johanna till bussen tog jag och Anders en lång promenad. Balsam för själen, som det så vackert kallas.

Sabina beskriver för övrigt i sin blogg precis vad jag kände efter vårt samtal idag.

patetiskt?

Jag köpte geléhjärtan och la i en skål som jag ställde på bordet. Köpte dem för att bli glad och för att påminna mig om att jag inte är så dålig egentligen, att jag borde tycka om mig själv lite mer.

Fatta. Jag köpte geléhjärtan till mig själv.
Hur patetiskt är inte det?

Lag...

Vad är det för lag som säger att så fort allt går bra så måste någonting annat misslyckas? Va? Va?

Min mobil är spårlöst försvunnen och hemtentan blev kass.

Säg inget snällt till mig för då börjar tårarna spruta. Säg inget elakt heller förresten...

Ett mirakel!

På något mirakulöst sätt har hemtentan blivit nästan klar. Om jag inte visste bättre hade jag hävdat att det var någon som brutit sig in i vår lägenhet och skrivit klart den.

Och en annan sak: jag gillar ordet mirakel i sångtexter.

• Miraklet, Thomas Di Leva
  du och jag är miraklet här
  
• Ordinärt mirakel, Gyllene tider
  det är nån sort mirakel att jag,
  är här hos dig,
  kanske ett ordinärt mirakel i din värld
  
• Är det här platsen, Peter Jöback
  det finns inga mirakel
  var det nå’n som sa till mig
  men du och jag kan göra ett
  här i dag
  
• När man väntar mirakel, Lars Winnerbäck
  ja, det är som det är
  det är svårt att bli nöjd när man väntar mirakel

Hemtentan

Min hemtenta börjar sakta men säkert ta form. Jag skulle ljuga om jag sa att fingrarna dansade över tangentbordet i sin iver att skriva de 5-8 sidorna om lärarrollens utveckling och förändring, skolans uppdrag och mål samt elevens villkor i skolan. Men det är inte en överdrift att säga att det går framåt. Det är inte heller lögn att säga att jag tycker att det är roligt att skriva den här tentan. Så på det hela taget trivs jag med att sitta här med alla mina böcker, anteckningar som är svåra att tyda och fina datorn som inte stängt av sig en enda gång under hela processen. Keep up the good work, kära dator!

Om Björn Ranelid. Fast mest om annat.

Den nattöppna valstugan resulterade förutom intressanta politiska diskussioner och bitande kyla i en ny bekantskap som i sin tur resulterade in en österrikisk nattgäst hemma på vårt golv. Trevligt, trots att jag mest sov medan Anders agerade den perfekta värden som inte bara erbjöd vårt golv som solvplats utan också kaffe, smörgåsar och en promenad som de är ute på nu.

Själv har jag njutit av intervjun med Björn Ranelid på Nyhetsmorgon lördag. Den mannen är fantastisk, I must say.

Den där hemtentan pockar på att bli skriven. Lite frukost och sedan gör jag den till viljes.

Kollar läget

1. Förkylning? Yepp!
2. Hemtentan påbörjad? Tveksamt...
3. Laddad för skolkampanj inför kyrkovalet? Alltid!

Längtan

I går pratade jag med i telefon med en tunnelbaneåkare och när jag hörde de välbekanta pipet innan dörrarna stängdes sög det till i magen. Tror bestämt att jag saknar Stockholm en aning. Trots att jag blivit en lantis på besök i storstaden som inte alls förstår varför alla stressar eller varför det är så viktigt att gå på rätt sida på rullbandet.

Fick reda på min VFU-plats idag, ska vara på Persboskolan här i Västerås. Det blir säkert jättebra. Längtar massor tills det är dags.

Sabina, my love, har börjat blogga. Åh, vad hon är fin!

Det är nära nu...

Symptomen är alltför välbekanta och nu är det nära. Snart brakar det ihop. Dygnet har inte tillräckligt många timmar och några av dem måste man ju oundvikligen sova. Jag blir arg på mig själv varje kväll jag blir trött och knappt kan hålla ögonen öppna. Tänker på allt jag skulle kunna göra om sömnbehovet inte sätter in.

Fram till lunch är det städning som gäller. Sedan pluggande och sedan SSUande. I den ordningen. Får inte hoppa över något. Inte missa något.

Hörru Gurra!

Lyssnar på Gustav Fridolin i riksdagsdebatten om allmänn flyktingamnesti. Han är riktigt duktig, men han har missat en sak:

I ordet egentligen finns t:et där av en anledning. Det ska uttalas. Det heter inte egenkligen.

Linda Skugge & Jag

Borde lära mig något av Linda Skugge. Hon är så effektiv att det gör lite ont i mig att läsa hennes blogg. Hon hinner med så mycket på så kort tid, missar aldrig en deadline och klagar inte.

Men jag har det i mig någonstans. Jag kan också vara effektiv. I går åt jag lunch på en kvart och ringde fyra samtal under tiden. Blev mätt och kunde stryka fyra att-ringa-samtal från listan. Men Linda verkar inte vara så stressad under den effektiva tiden. Mina händer skakar och jag tänker hela tiden på vad jag måste göra när jag kommer hem... när jag kommer till expen... kan aldrig bara göra en sak åt gången... ok, jag vill kolla lite på tv.... men bara om jag skrivit klart referatet och läst så många sidor i kursböckerna som möjligt innan... och endast om jag har något att göra under tiden... diska och laga mat blir bra.... bara sitta och titta på tv?... big nono... inte effektivt...

Och dessutom lider jag av Sabinaabstinens.

Beatlesfrisyren, part 3

Är nyklippt och nöjd. En inte alltför vanlig kombination.

"Du ser ut som en hundras jag inte kan komma på namnet på. Fast det är jättefint!"

Nåja, det är i alla fall bättre än förut.

Beatlesfrisyren, part 2

Mamma förbarmade sig över mig och min Beatlesfrisyr så i morgon bär det av till Täby centrum för f'ärgning och klippning.

Älskar dig mamma

sthlm...

Åker till Stockholm över helgen. Är lite pirrig faktiskt, har inte varit där på några veckor. Galet, jag har ändå bott i vår kungliga huvudstad (nåja, i Åkersberga då...) i närmare tjugo år av mitt liv. Och här i Västerås i ett. (Och i Malmö i tre år, för den som undrar!) Men när jag nu kommer till Stockholm blir jag sådan där som jag störde mig på när jag flyttade därifrån för ett år sedan. Som tycker att alla stressar mycket och att det inte gör sååå mycket om man råkar stå på fel sida i rulltrappan. Helt sjukt, om någon sagt det till mig för ett år sedan hade jag inte under några omständigheter trott på det.

Någon mer som längtar efter hösten? Jag är trött på värme och sätter på mig värsta höstjackan varje morgon i protest. Det resulterar ju oftast i att jag är svettig och äcklig när jag kommer till skolan... Dumt. Och Sabina, my partner in crime, som gillar hösten lika mycket som jag har dragit till Milano. Ingen ordning! Menmen, jag hoppas såklart att hon har det jätteroligt! :)

Beatlesfrisyren, part 1

"Du är så söt när du har håret sådär, du ser ut som någon i Beatles."

Dags att besöka frisören med andra ord....

Partiledardebatt

Vänner, ni missar väl inte partiledardebatten på tv ikväll? Kalla mig nörd, det bjuder jag på. Men faktum är att jag är riktigt laddad och tycker att det ska bli så intressant! :) Jag gillar partiledardebatter. Och regeringsombildningar, det är också kul!

Romantisk helg...

Nämen, tänker ni som har koll på vad jag ägnar mig åt under helgen, hon skulle ju vara ensam hemma och plugga. Inte särskilt romantiskt va?

Men när Anders inte är här blir det på något vis än mer romantiskt. Jag lyssnar på fina kärlekssånger och ser romantiska komedier som Anders inte uppskattar alls! Perfekt!

Stadsbiblioteket är dagens första destination, ska kolla in deras utbud av romantiska dvd-filmer. Tänk om de haft Sex and the city-boxen, vilken lycka! Men de filmer som finns att låna är alltid lite underliga, antagligen är de bra filmer ständigt utlånade. För när man läser pärmen med bibliotekets filmer finns det hur många bra som helst.

Dagens låt: James Blunt, You are beautiful

Helt crazy!

Håller på med värsta galna grejen. Ska flytta över alla mina gamla dagboksinlägg till blogspot. Ja, det kommer att ta hur lång tid som helst men jag tänker sitta här tills det blir klart. Perfekt jobb en fredagskväll då man är hängig och förkyld!

Ebba von Sydow skriver ofta i sin blogg att hon power-gått hit och dit. Om jag i morse (för övrigt alldeles för tidigt för att vara morgonen efter en kräftskiva) när jag gick i rask takt i solen för att hämta ett justerat protokollsutdrag på expen innan besöket på banken, tänkt att jag power-gick, hade jag då känt mig mindre ofräsch? Att vara svettig efter en powerpromenad måste ju vara bättre än att vara svettig för att man har druckit lite för mycket kvällen innan och för att man planerat dåligt och dessutom satt på sig svarta kläder när det är så mycket sol. Värt att testa nästa gång!