Som en ballong

Nu är den där rapporten jag skrivit färdigskriven, avrapporterad och så att säga lagd till handlingarna. Det känns konstigt och jag känner mig lite tom, som om luften gått ur mig nu när det är klart. Därav ballongsyftningen i rubriken. Partidistriktets extrakongress var finemang, eftermiddagens seminarier likaså. Orkar inte skriva så mycket mer just nu, nu är det kakor och fanta i soffan som gäller istället.

Lilltjejen skrattade för första gången nu ikväll! Ett riktigt skratt med ljud, höhöhö lät det ungefär.

Dagen

Om en halvtimme ska jag ta den tunga väskan med dator och 200 rapporter och lika många diskussionsmaterial för att gå till ACC och partidistriktets extrakongress. Kul! Nu ska håret plattas och pyjamasen bytas ut mot mer representabla kläder, sen är jag ready to go!

Ett eget litet folkhem

Sitter vid köksbordet och skriver och lyssnar med ett halv öra på G och A som tittar på reprisen av Svensson, Svensson i vardagsrummet (A tittar förresten inte, hon sitter i G:s knä och tittar på tavlan bakom hans huvud, har halva handen i munnen och övar på nya ljud). En representant från socialdemokraterna kommer hem till familjen Svensson och säger till Gustav att de har det mysigt därhemma, och Gustav svarar: Man får ju bygga sitt eget lilla folkhem nu när ingen annan gör det.

Så sant som det är sagt.

Tjockisbebisen

Morgonpromenaden och bvc-besöket är avklarat. Nu sover lilltjejen middag medan G är och köper mjölk, jag bloggar lite i väntan på hans ankomst för då ska vi äta frukost, eller lunch, eller dagens första mål mat. Sedan ska jag göra ett sista ryck med skrivandet, fixa en power point, göra några oh-bilder samt gå till expen och kopiera.

På bvc konstaterades det att A växer, mest på bredden. Kort och tjock beskrev G det som och sköterskan höll med, men la till att det kan ändras fort när de är så små. Vi kollade också på tillväxtkurvor som berättade att vår lilla lilla tjej skulle ha vägt strax över fem kilo om hon inte valt att komma ut sex veckor för tidigt. My god! Jag som tyckte att jag knappt kunde bli större, men hon skulle alltså ökat med två och ett halvt kilo till de där sista veckorna. Nästa besök är inte förrän mitten av januari då är det sexmånadersläkarbesök och vaccinering som står på agendan.

Avancerade kokonster på Karlsgatan

Köpte hem en pyttepåse kokosflingor till rfsl-kakebaket, men konstaterade att kokosflingor inte är så frekvent använt här hemma. Nu gjorde jag raskt slut på påsen genom att baka kokostoppar. Det gjorde vi ofta när jag var liten, grymt gott, men jag fattade aldrig då hur sjukt enkelt det är. En påse kokoflingor, två ägg, två deciliter socker. Kladda ihop, plutta ut på plåten, in i ugnen. För sisådär tjugo år sedan kändes en laddning kokostoppar som ett storbak!

Man vet att man...

...hänger mycket på Konsum när kassörskan konstaterar att lilltjejen aldrig skriker när vi är där, och att hon funderar på att nypa A lite nästa gång för att höra hur hon låter.

Och nej, jag är alltså inte gravid. Tyckte jag var tydlig i min text men ett sms från J och ett samtal från mamma gör att jag antar att det inte lyckades så bra. Jag är bara väldigt sugen på ananas at the moment!

Drömmar

Den gågna natten har fyllts av drömmar om hur jag glömde lilltjejen hemma och sedan när jag skulle springa hem till henne så var det som att springa i sirap eller så glömde jag bort vägen eller så sprang jag bara i slowmotion. Hur många drömmar på samma tema kan man klämma in under en natt? En hel del, skulle jag tippa. När jag vaknade var jag alldeles slut i huvudet och det var en befrielse att gå upp.

Idag är det svärmorslunch som gäller och sedan möte med s-föreningen ikväll. Däremellan fylls tiden med skrivande, lite städande och pussande på de mjukaste kinderna som finns. A börjar bli riktigt rolig nu, vi kan sitta och leka och prata med henne länge utan att hon tappar intresset. Om hon inte ser en lampa förstås, då slår det inte högt med en mamma eller pappa som gör pruttljud med munnen.

Onsdagssysselsättning

Lilltjejen har just upptäckt att hon inte bara kan spotta ut nappen, hon kan numera också ta ut den med sin lilla, lilla hand. Denna framgång leder till att det helt plötsligt blir väldigt roligt att ta ut nappen men också att det blir väldigt många turer till spjälsängen för mamman och pappan eftersom det är lika svårt som innan att somna utan nappen. Just detta håller vi på med nu, när hon väl somnat funderar jag på att göra detsamma, en liten power nap skulle göra underverk för mitt humör under eftermiddagen och kvällen tror jag.

Förmiddagen har ägnats åt promenad och att göra ärenden på stan (jag älskar det uttrycket, det låter så hemafru-stylish. Som att man går till bageriet för att handla bröd, till posten för att skicka brev, till fiskaffären för att köpa fisk and so on). Idag var vi på banken, på Lindex och på Konsum. Jag förde över pengar från ett konto till ett annat, köpte kläder till A (ta tre betala för två!) på det ena stället och mjölk, tomater och ananas på det andra. Ananasen var ett gudomligt gott impulsköp. Det har aldrig varit en favorit, men idag kunde jag knappt tänka på annat än att få äta ananas när jag såg den i fruktdisken. Visste jag inte bättre skulle jag tro att jag var gravid.

You made my day!

RFSL-inspirerad kaka till dagens SSU-möte.

Jag blev faktiskt inte sjuk, höll istället igång på vilja och några alvedon och rev av en mötesdag på tolv timmar. Way to go! Stort tack för alla tumhållningar!

8.00-9.00 Gruppmöte inför nämnden
9.00-12.00 Sammanträde med nämnden för funktionshindrade
12.05-12.20 Rådslagsavstämning med A på stadshuset
12.30-12.55 Kaviarsmörgåslunch och puss på sambon och dottern hemma
13.07-15.00 Rådslagssnack med J på expen
15.00-16.00 Matinköpspromenix och lunch på expen med L
16.00-17.30 Jubileumsskriftplanering med S och källarletande efter SSU-bilder från 70-talet med S och L
17.45-18.30 Power point-fix med H inför SSU-mötet
18.30-20.15 SSU-möte om RFSL och HBT-historia och -kunskap

Dagens späckade schema har inneburit att jag bara sett lilltjejen i sin säng idag. I morse var hon förvisso vaken, men då hade jag bråttom iväg och pussade bara snabbt på henne, när jag var hemma över lunch sov hon middag och när jag kom hem nu på kvällen hade hon somnat för natten. Saknar henne så! Nu sitter G och jag vid köksbordet vid varsin dator, det kan låta asocialt, men det är faktiskt rätt mysigt.


Igår kväll fick förresten A och jag besök av den coolaste femåringen. Ms mamma och G var på möte medan A, M och jag pratade, lekte och bakade muffins. En härlig måndagkväll!

Håll tummarna!

Imorgon är det nämndsammanträde tätt följt av tre möten på expen. Nu sitter jag under täcket i soffan. Det känns som om feber är på väg, jag fryser och har ont på kroppen. Hoppashoppashoppas verkligen att det bara är sömn som behövs. Jag blir faktiskt lite gråtfärdig bara vid tanken på att kanske bli sjuk. Please, håll tummarna för att jag håller mig frisk?

Lilltjejen med sin moster

Vinter

Har ni sett! Det är gnistrande kallt och snön ligger kvar på marken. Ljuvligt! Snart kommer syrran hit, vi ska hjälpas åt att skriva hemtenta och rapport. Tror att vi får en hel del gjort båda två. Men först ska vi ta en promenad i vackra vintervästerås. Bättre uppladdning än att känna knarrande snö under skorna och andas kall luft finns nog inte.

Igår gjorde vi något vi talat om länge, vi smet in i gamla Folkets hus när det var 40+dans och bad att få titta på A-salen. Det var fantastiskt fint! Vi fick en liten rundvisning av en snäll kvinna som till och med visade oss backstage Här finns bandens loger och här är ett litet rum för fans. Ni vet, dom får ju tjejer efter sig ibland. Hihi! Hon berättade om Stefan Thoréns marmorrelief Dansen och allvaret som täcker en vägg vid dansgolvet. På motsatt vägg hänger ett stort porträtt av Viktor Larsson. Det är en plats som tillhört Västerås samlade arbetarrörelse och man känner faktiskt, även om det må låta lite töntigt, historiens vingslag.

Så här såg det ut, nu är Folkets hus studentbostäder.

Helg

Nu har lilla familjens helg börjat på allvar! I går kväll var G och åt middag på stan med P och under förmiddagen var lilltjejen och jag på ABF Västerås halvårsmöte, men nu är det bara ledighet som gäller. Ytterst välbehövligt faktiskt. Nu är vi samlade här hemma och har ätit lunch. Vädret är alldeles underbart, lite gnistrande snö och bitande kallt. Vi tog en kort halvtimmespromenad i morse innan mötet och den kalla, höga luften var som en drog. Jag kunde inte få nog.

Än så länge kan det vara kul att prata lite med Nasse eller kolla sig själv i spegeln under ett möte. Vi får se hur länge det varar!

Cajsa Varg och jag

Här kommer ett inlägg i den aldrig sinande kategorin man tager vad man haver: jag har just, alldeles spontant och utan egentligt recept lagat en köttfärspaj som blev ganska god. Vi har en massa mat i frysen och i skåpen men inget som riktigt passar ihop, men idag fick jag alltså för mig att göra paj. Ägg hade vi dock inga så jag googlade fram ett pajskalsrecept där sådana uteslöts. Lite köttfärs, lite lök, lite tacokrydda, lite ost och lite matlagningsgrädde samt några soltorkade tomater och svarta olivet ovanpå skapelsen och skjuts in i ugnen - tada!

Det där med att ha en massa olika av något är ett tema som går igen i lilltjejens kläder. Hon har så mycket fint men variationen och kombinationerna är få. Det stör mitt stilistiska sinne (om jag nu har något) att sätta på henne saker som alldeles uppenbart inte matchar. Därför shoppade jag loss på ellos.se-rean idag. Tre par byxor, tre bodys och en klänning (med tillhörande huckle. Sweet) som alla går i olika konstellationer och mönster av rosa och brunt. Snyggt och lättmatchat, det fungerar ju även bra med vitt och dessutom går det att kombinera med en hel del av de kläder hon redan har. Sådant blir jag lugn av.

Rapport från ärtsoppaochpannkakadagen

Det är torsdag och det betyder, som vi alla vet vid det här laget, svärmorsdejt. Vi verkar ha hittat vårt stammishak som har shejpat upp maten avsevärt den senaste tiden. Gott som alltid, trots att vårt förstahandsalternativ, den parmesangratinerade kycklingen, var slut så att G och jag valde annat. Och som brukligt är följdes lunchen av en promenad genom några av stans, väl utvalda, affärer. Jag hittade en klänning till åtminstone en av decembers julfester. Min stående kommentar när festligheter av alla de slag kommer på tal är Får man ha klänning? Nu är det alltför länge sedan ett sådant tillfälle uppkommit och när jag idag hittade den fina festblåsan blev jag alldeles till mig. Är fortfarande pirrig i magen av mitt fynd - det ska bli så roligt att göra sig fin och ha snyggingkläder! Eftermiddagen avslutades med te och planering här hemma med S. Vi två har fått det ytterst ärofyllda uppdraget att sammanställa SSU-Västmanlands jubileumsskrift till nästa år då distriktet fyller 90. (På jubileumskalaset får man också ha klänning.) Planen var att baka bullar ikväll men G blev hastigt och lustigt inbjuden till en s-förening i Sala för att prata EU-val. Egentligen skulle Surahammars egen riksdagsledamot vara där, men den heta och långa debatten om Lissabonfördraget satte käppar i hjulet för det projektet. Inga bullar på Karlsgatan just ikväll således. Men eftersom lilltjejen redan somnat i sin säng blir ett ett härligt antal timmars skrivande för min del istället. Det är inte i paritet med bakande med den finaste sambon, men det är ändå en helt okej sysselsättning.

Nöjd är en bra känsla

Just nu är jag så nöjd med mig själv! Jag har skrivit koncentrerat i några timmar, fingrarna har sprungit över tangentbordet i en sådan takt att tanken ibland inte hunnit med, och ibland tvärtom. Nu har jag putsat och fixat och mejlat texterna till berörda parter och det känns så skönt! Det är fantastiskt bra att ha en bebis som sover middag men skulle kunna vakna när som helst, bättre anledning att skriva fort och fokuserat finns nog inte. Ännu en anledning att skrivaskrivaskriva är ju att det fortfarande är så kallt här i sovrummet, så att låta fingrarna dansa på tangentbordet och hälla i sig te i ett rasande tempo är också en fråga om att stå ut. Kylan har också bidragit till halsont för mig och förkylning för G. Tror bestämt att det är dags att ringa grabben på Mimer som fixar det som krånglar. Det blir förresten även en onsdagskväll på expen. Lilltjejen får vara med G, jag ska hålla i mötet för s-föreningarnas studieorganisatörer och G ska vara på partidistriktets representantskap.

Skal

Vi har skalat bort valda delar av vårt liv just nu, lagt dem på is kan man säga. Det sociala; fikorna, födelsedagskalasen, hänget på stan. Istället fokuserar vi helt på skrivandet, pluggandet och mötandet. Och att vara med lilltjejen förstås. Bloggen kanske blir lidande, eller så tar jag mig tid för just det när jag egentligen borde göra annat, ni vet hur det är.

Har ni förresten sett att CSI blir en till i maj? Grattis ljuvliga familjen! Och till L, inte minst, som har fått en fantastiskt söt liten krabat men värsta stylade frisyren!

Ett lättare samvete

Ah, vilken eftermiddag! Vi åt lunch gjord nästan från scratch; köttfärsspett med ugnslagade rotfrukter, majskolv och tomat. Så enkelt och snabbt lagat, det tog max en halvtimme och tjugo minuter av dessa tillbringade ju maten i ugnen. Lilltjejen somnade strax därefter och G och jag har suttit vid varsin dator och jobbat koncentrerat. Jag tog platsen vid vårt nya skrivbord i sovrummet och har skrivit klart en hel del som nu både kan strykas från attgöralistan och lättas från samvetet. Skönt! Dessutom har jag druckit lite för mycket ingerfära- och citronte, men det är väldigt kallt i vårt sovrum faktiskt. Nästan så att det blir varmt och skönt att öppna dörren och gå ut i resten av lägenheten. Snart ska vi väcka A så att hon får äta lite kvällsmat, sedan beger vi oss mot expen och kvällens möte med arbetarekommunens styrelse.

Bara några ord

Det är bättre idag. Lilltjejen och jag började med promenad i kallt och ruskigt väder. Det kändes på något vis välgörande. Iskalla vindar och hårt regn är inte alltid dåligt, ibland kan det verka som en nystart också. På något vis...

Vissa dagar...

...är mindre bra. Som idag, G och jag är trötta, A är supertrött men kommer inte till ro att sova. Den här dagen går det mesta fel.

Nuddpåbollenmedfoten

Jag slökollade på programmet Stjärnor på is i kväll. Det händer inte ofta. Egentligen tittade jag inte riktigt, det var mest på i bakgrunden, men jag lät åtminstone bli att byta kanal. Anledningen var att Markus Fagervall planerade att hoppa axel. Det skrevs mycket om det innan, bland annat skrev aftonbladet.se om den "svåra piruetten" och ett "rekordsvårt hopp", expressen.se i sin tur slog till med att kalla det "ett speciellt snurrhopp". Jag vet inte, men om det är tanken att låta sina läsare lära sig en aning mer om konståkning lyckas man inte speciellt bra. För någon som tränat konståkning i några veckor är axel ett svårt hopp, det kan jag hålla med om. Men rekordsvårt är faktiskt att ta i. Och vad betyder ett speciellt snurrhopp? Alla hopp inom konståkning involverar rotation i luften så särskilt speciellt är det inte. En piruett betyder att man håller sig på isen, så någon sådant är det heller inte tal om.

Att kalla en axel för en svår piruett eller snurrhopp är lite som att kommentera fotboll och meddela att en spelare gjorde en nuddpåbollenmedfoten. Oinsatt och hittepå.

Friday I'm in love

I don't care if monday's blue
Tuesday's grey and wednesday too
Thursday i don't care about you
It's friday i'm in love

Jäklar vilken fredag vi har haft! Det spelade liksom ingen roll att vädret var grått och regnigt så till den milda grad att gatlamporna tändes ett tag vid lunchtid. Lilltjejen tog sovmorgon till nio i morse så jag hann börja förmiddagens brödbak innan hon var sugen på frukost. När G åkte till folkhögskolan på möte och kikärtsbrödsdegen jäste tog vi en kort promenad för att köpa bakplåtspapper. Det ösregnade så ytterligare morgonpromenerande var inte alls speciellt lockande. När hela familjen var samlad igen tog vi ett lass nybakat bröd och gick till K, där M anslöt, för att luncha. K, M, G och jag jobbade på expen tillsammans förut så det var lite av en reunion och väldigt, väldigt trevligt! När M var tvungen att hasta tillbaka till jobbet för att fixa utskick av handlingar till partidistriktets extrakongress stannade vi kvar och drack te och pratade ett tag till. Så småningom började A bli hungrig och ett blöjbyte blev nödvändigt och med bara några meter kvar till hemmets lugna vrå fastnade vi i hissen. Jag lider av cellskräck och idag slog den till. Big time. Jag grät och hyperventilerade och sa Känns det inte varmt nu? Blir det inte svårt att andas? medan G agerade lite mer rationellt och ringde efter service. Men inte bara det, efter tio minuter bände han upp dörren och vi upptäckte att det bara var att gå ut. Hissen hade stannat så att hissgolvet var fem centimeter under våningsgolvet. Sån tur kan man ha ibland och jag är så oändligt tacksam över att jag har en sambo som kan hålla huvudet kallt i situationer som denna. Väl hemma smsade M och frågade om jag kunde komma och hjälpa till med att packa kuvert till ombuden. Jag blev så glad! Det där är ett återkommande nöje, sedan våren 2006 har jag fått hjälpa till med sådana utskick till alla kongresser förutom en. Hann med ett kort snack med V och S också innan vi begav oss ner på stan för att köpa middag. Där råkade jag träffa en annan S, och vår tradition med att spontanträffas någonstans för ett fredagssnack har därmed fått sin fortsättning. Kul! A somnade när hon slurpade i sig det sista av nappflaskan och vaknade knappt när jag la ner henne i sängen. G är på skolgrupp på Bommers och jag sitter nersjunken i soffan. Visst låter det som en riktigt bra dag? Det är det! Förutom att G är någon annanstans såklart, men snart är det ju söndag och den här gången är vi åtminstone i samma tidszon, det är inte fy skam!

Så pass!

Igår innan vi skulle sova avbröt jag G:s pluggande med att läsa valda delar ur Pär Nuders bok. Vi tittade också på en bild där Nuder hade en typiskt nittiotalsfrisyr. Detta påpekade G, men jag menade att man såg ut så på den tiden. Lite fluffig ni vet. Mitt korta resonemang avslutades med det kärnfulla och, enligt mig själv, bästa argumentet: Hur såg du själv ut i början av nittiotalet?

Jag var jävligt söt faktiskt.

Några bilder

Den lätt jetlaggade pappan när vi firade fars dag.

Wiiie!

A fixar lite på M:s skrivbord på expen

På väg till bvc!

Så här glad är lilltjejen nästan hela tiden.

En torsdag

Föräldragruppen var varken bra eller dålig, den var mest igår. Tjejen på min mobilsvar sa att den skulle vara torsdagen den 12 november. Det kan man ju tolka som det riktiga onsdagen den 12 november eller det lika riktiga torsdagen den 13 november. Vi tolkade fel och är välkomna tillbaka den 1 december för träff på Öppna förskolan. Det blir spännande. Vi var trots detta där idag och väntade ett tag, sedan fick vi träffa en tjej som gav oss ett papper med den nya tiden och sånt. Hon bedyrade också att jag absoluuut inte skulle ha dåligt samvete för att vi inte kom och att det kan komma saker i vägen för alla. Jag känner mest att det är snällt att de erbjuder en föräldragrupp och naturligtvis ka vi gå dit i den mån vi kan och trivs. Men dåligt samvete? Som om det var för barnavårdscentralens skull och inte vår egen som vi var där?

Nåja, efter vårt misslyckade bvc-besök (tur att det ligger mitt över gatan bara) gick vi hem och storstädade köket. Det var fint, men precis när E kom satte vi igång ett enormt projekt som går ut på att rensa och strukturera pappershögarna som ligger här och var i lägenheten. Nu är köksbordet belamrat med dagordningar, brev, vykort, skrapade femmanlotter, rabattkuponger och blanketter igen. Allt det där lämnades dock åt sitt öde och istället gick vi och träffade P-A och åt lunch istället. Jag åt ljuvlig lax med getostgrejs och potatis.

A har ätit och just somnat för natten. G är på veckans andra distriktsstyrelsemöte och själv ska jag försöka hitta något festligt i frysen som kan fungera som middag.

En kortis

Såg just att det som brukade vara G:s bil, den gula postbilen för er som sett den, står på parkeringen. Det betyder att E är i stan och att det blir svärförälderbesök under dagen. Jag längtar! Men först - föräldragrupp med lilltjejen som upptäckt sin röst och gör tokgälla ljud som man får ont i huvudet av efter ett tag. Men inte hon, hon är istället riktigt stolt och ler stort när hon kommit på ett nytt ljud.

Fortsatt sömnsnack

Nu är det tråkigt här hemma! Lilltjejen hade superont i magen förut och var så ledsen, alldeles röd i ansiktet och svettig i nacken av allt skrikande. Jag körde henne runt, runt i vagnen tills hon somnade och när hon sovit där någon halvtimme kunde jag lägga över henne i spjälsängen igen. Lilla vännen, det gör så ont i mig när jag ser att hon mår dåligt. Sedan hon somnade har jag bakat apelsinkaka och kladdmuffins, skrivit verksamhetsplansutkast och ätit risgrynsgröt. G är fortfarande på möte och det är lite tomt och tråkigt här hemma. Är fortfarande så himla trött. Har försökt vara ett moraliskt stöd till den finaste jetlaggade sambon genom att föreslå att vi ska titta på film och sådär på natten när han inte kan sova. Det har varit mysigt men nu har sömnbehovet slagit till, och det med besked.

Imorgon är det dags för första föräldragruppsträffen. Jag hoppas att det blir en bra stund med fokus på positiva saker. Ofta talas det om sömnbrist och kolik och skorv och kräks och annat. Och det är såklart viktigt, men jag skulle vilja tala med andra föräldrar om hur fantastiskt magiskt det är att få ett barn! Det andra kan vi ta senare... Och på samma tema; G och jag har tidigare pratat om att starta studiecirkel/diskussionsträffar med föräldrar om hur vi stöper våra barn i de sociala formar som kallas könsroller (eller kanske försöker låta bli), hur man gör för att inte falla in ett ojämställt beteende hemma och andra intressanta frågor. Testade idén på L från ABF, han gillade tanken. Får se om jag orkar och har tid att ta tagi det for real.

Funderingar

Lilltjejen slog till med fyra timmars sovstund på eftermiddagen. Det där storpacket med köttfärs som inköptes i morse med motiveringen att det är bra att ha i frysen har således förvandlats till köttbullar och biffar med fetaost och soltorkade tomater. Sånt är också bra att ha i frysen. Hennes mastodontvila har också inneburit att jag har hunnit tänka igenom flera texter jag ska skriva. På gymnasiet simmade jag en massa längder i Söra simhall när något skulle skrivas eller produceras i skolan, det behövdes för att strukturera och fundera. När jag sedan satte mig vid datorn flöt texten fram, förberedelserna var liksom redan gjorda. Likadant tror jag att det blir ikväll. När A somnat och G kommit hem från distriktsstyrelsemötet ska jag göra en stor kopp te och sätta mig vid datorn för some serious textproducerande.

Funderar på att ha lite större text här på bloggen, den andra hade jag svårt att se ibland...

Lite kallt, lite ledset

Är fortfarande lite kall efter morgonpromenaden (som förresten gick förbi Konsum på Oxbacken och sedan COOP Extra, allt för att hitta de bästa rabatterade priserna på varor vi faktiskt behöver. Promenad och välbehövlig shopping i ett, det blir sällan bättre!). Sitter och dricker ingerfärate och är inte på något vis mitt bästa jag. Lite frusen, lite trött, lite ledsen. Lilltjejen är inte heller på topp. Lite hostig och lite ledsen. Hon var alldeles trött men kunde inte sova förut, istället gnällde hon och skrek tills jag bar runt henne och sedan satt med henne i famnen i soffan. Vi är bortskämda med en bebis som allt som oftast är tillfreds med livet, så när hon idag skrek och var otröstlig i fem minuter kände jag mig som världens sämsta mamma. Fem minuter i min famn utan att hon blev lugn! Det har inte hänt på hur länge som helst. Men det gick bra såklart, hon somnade och jag halvslumrade i soffan. Nu sover hon gott i sin säng och mitt hjärta vill nästan brista när jag tittar på henne. Hon är så varm och rosig om kinderna och världens, världens finaste lilla lilltjej.

Sa jag att hon är den vackraste jag sett?

I love listor

SSU-mötet var grymt bra! Diskussionerna om presidentvalrörelsen ledde till spontansamtal om hur vi i SSU kan utveckla sättet vi tar emot nya medlemmar och ger dem möjlighet att bli aktiva. Nästa träff är om två veckor och då kommer den nystartade RFSL-föreningen i Västerås att berätta om sin verksamhet bland annat.

Nu sitter G och jag och skriver frenetiskt på varsin dator, det känns ungefär som när vi satt på SSU-distriktet sena kvällar när han var ordförande och jag ombudsman. Jag har just skrivit klart minnesanteckningarna från förmiddagens möte och har skickat ut dem och ett annat mejl som jag lovat. Har också gjort en att göra-lista om studieorganisatörsfixet i Västerås arbetarekommun, imorgon ska jag skriva ett förslag på studiedelen till nästa års verksamhetsplan, en redovisning till ABF och dagordning till nästa veckas studieorganisatörsträff. De andra punkterna på listan kan vänta ett litet tag. Efter att ha fått ur mig funderingarna i form av en lista ska jag nu surfa runt lite bland de lokala COOP-butikernas extrapriser innan jag somnar. En bra avslutning på en bra dag alltså!

Orättvisa

Vita huset är bättre än en engelsk pub, any day of the week. Lilltjejen äter just nu tre gånger per dygn. På morgonen, vid lunch och vid middagstid - logiskt nog. Är G i Uppsala tar jag de två första målen och han det tredje. Vi sitter uppkrupna i soffan i vardagsrummet med A och kikar på tv samtidigt som hon äter. Jag brukar få en dos nyheter på morgonen och Hem till gården vid lunch. Två dagar i rad har nu G och A prickat in matstunden till The west wing på nian. Orättivst.

Jag har just slängt ihop en apelsinkaka till det stundande SSU-mötet, om tjugo minuter går vi hemifrån. Ämnet för dagen är G:s reserapport från USA och diskussion - vad händer i världen med en demokrat i Vita huset?

Som det ska vara

G är, mot de egentliga planerna, hemma idag! Så istället för min vanliga couscoussallad till lunch blir det älgfärsbiffar och ugnsbakade rotfrukter. Väldigt husmodersaktig känner jag mig och det, mina vänner, är faktiskt inte ofta. Det är nästan så att jag skulle söka stipendiet C tipsar om. Fast så samhällsnyttiga insatser har jag nog inte gjort när jag tänker efter.

Dagen började förresten med ett riktigt bra möte om seminarieserien inför Europaparlamentsvalet som går av stapeln under våren. Efter en kort promenad är vi nu hemma, jag lagar som sagt mat och lilltjejen sover middag. Lugnt och skönt, ordning och reda. 

Sådärja!

Nu är veckan igång. Vi inledde med promenad till ABF Vux för ett snack inför nästa veckas studieorganisatörsträff i arbetarekommunen. Därefter en snabbis på expen för att boka lokal inför ett möte imorgon och ett nästa vecka. På vägen hem överraskades vi av ett störtregn. Lilltjejen somnade gott medan jag brottades med paraply och vagn i regn och blåst. Nu är vi hemma och ska inte gå ut förrän G kommer hem från Uppsala. Då ska vi kolla efter tv-serier att låna på stadsbiblo. A sover och om jag sätter igång med lunchen nu hinner jag kanske äta innan hon vaknar och vill ha mat. Kanske.

Ebba och Didrik

G var jetlaggad så i natt mellan två och tre åt vi sushi och kollade på Ebba och Didrik. Det resulterade i att jag inte var toppenpigg när lilltjejen vaknade av hunger i morse vid åtta, den efterföljande promenaden gjorde dock att andelen pigghet i den trötta kroppen är betydligt större än för två timmar sedan. När G vaknar ska jag duscha och förbereda mig för den lilla familjens första fars dags-lunch. Mysigt så det förslår!

Eh, nej

Äsch, vi hoppade över att gå utanför dörren idag. G har sovit ikapp de tjugo timmarna med resa och ingen sömn, jag har sovit en del jag också och lilltjejens vakenminutrar har inte varit särskilt många de heller. Nu väntar inflyttningsfest hos F, temat är naturligtvis USA-relaterat efter den senaste tidens presidentvalshysteri. A har en pytteliten Obamaknapp på bodyn som jag gjorde av en bild ur Dagens Nyheter. Själv har jag fått låna en riktig Obamaknapp som transporterats ända från USA, det är inte utan att jag känner mig lite stolt. Inför morgondagen har jag bokat bord på farsdagsbuffé på restaurang Real nere vid Mälaren. Det blir finemang (och gott) tror vi, G var med i planerandet, A skrek inte när vi frågade om hon tyckte att idén var lyckad.

Arkivens dag

På dagens agenda står besök på stadshuset och/eller Västerås slott. Det är ju arkivens dag för tusan! I år med temat Nöjen. Det ryktas om utställningar, tipspromenad, kaffeservering och gamla bilder från till exempel Folkets park. De andra två sover nu igen, så vi får se när det bär iväg. Lilltjejen och jag har i alla fall varit på COOP Forum och inhandlat en vällingdoserare bland annat, verkar muchos smidigt och är ett köp efter C:s rekommendation. Promenaden var rätt tråkig. Bara dimma och grått, det verkar bli en sådan där dag där det inte blir ljust riktigt och vad kan då passa bättre än att kika in i dammiga arkiv? 

Innan dagen sätter igång på allvar tänkte jag passa på att koka nappflaskor, men det är ju så tråkigt. Egentligen borde man bara ägna sig åt nöjen som en hyllning till arkivens dag. Ska fundera på det...

Förberedelsens förbannelse

Jag är beroende av att vara väl förberedd nuförtiden. Har kört alldeles för mycket på känn tidigare, nu har pendeln slagit över, istället är det förberedelser till förbannelse. För en kvart sedan kom jag på att vi ska gå på Bröderna Slut som julavslutning med ABF-styrelsen och eftersom jag inte hört detta Surahammarbaserade band speciellt mycket i mina dagar blev jag lite stressad. Nu lyssnar jag på låtarna på hemsidan för att vara förberedd. Och det är kanske lika bra. Sjunga med är ju kul! Ska kolla om det finns skivor på stadsbiblo, efter en månad med Bröderna Slut i ipoden är jag säkerligen redo för en helkväll! På hemsidan kan man dessvärre inte lyssna på låten Traktorn plöjer. Tråkigt.

Gick förbi Konsum city för en stund sedan för att köpa cola light. (Det är ju helg! Mina regler säger att det är tillåtet med läsk och godis då!) Mötte S och vi stod här utanför och pratade i nästan en timme innan jag gick upp för att äta den nyinköpta, och vid tillfället nästan frysta, sushin. Det är inte många plusgrader i Västerås ikväll och jag fryser så. Men det var en jäkligt bra pratstund och som vanligt hann vi gå igenom en hel massa så det var helt klart värt fingrar som isbitar.

Hemma

Nu är vi hemma. Två tredjedelar av den lilla familjen sover medan en tredjedel bloggar. Jag är lite sliten och det känns som om all luft gick ur mig när G väl kom hem, jag har liksom varit på helspänn under veckan utan att egentligen ha märkt det. Nu ska det bli obeskrivligt skönt med en lugn helg.

Härliga grejer

River av det mindre viktiga först: Idag har vi gått på promenad, varit på expen, lyssnat på Krakel spektakelskivan och badat (den minsta av oss). Men det har hänt så mycket annat idag, sådant som avviker åtminstone en aning från det vanliga vardagstugget.

Stötte på en av de hemvändande USA-resenärerna vid hissen på expen. Han såg oförskämt pigg ut för att ha en helt annan dygnsrytm än den som gäller i Västerås och dessutom ha varit med om en lång flygresa. Det är nog Obamaeffekten som gör det.

Lilltjejen kom på att hon kunde göra väldigt roliga ljud idag, så dem övade hon ordentligt på tillsammans med sin sjungande farmor. När E åkt fortsatte hon med ljuden i badbaljan så till den milda grad att hon glömde att bli ledsen när jag lyfte henne från från det behagligt varma vattnet, via den kalla luften till handduken.

M&M agerade äktenskapsmäklare på expen och hittade en framtida make till A. Även om jag är övertygad om att ett barnbarn till en före detta riksdagsledamot och en ex-biskop vore ett gott parti för lilltjejen tycker jag nog att hon, och grabben i fråga, ska få välja själva.

Snackade med syrran nu ikväll och när vi skulle avsluta tyckte jag att hon sa Nu måste jag se på en sak ute. Dålig bortförklaring att skylla på något i mörkret utanför fönstret tyckte jag, innan vi redde ut att det hon egentligen sa var Nu måste jag se på SOS Gute. (Det kan nästan bli en klassiker i likhet med "En påse. Våran? Våran? Nääe!" eller andra syskonskämt som inte går av för hackor.)

Små kommentarer som sätter guldkant på vardagen är bland det bästa som finns. Som svar på ett mejl där jag lyckats pussla ihop ett mötesdatum för fyra upptagna människor fick jag Bra jobbat!!!!. När jag bytte däck på parkeringsplatsen utanför huset utbrast en förbipasserande man Vad duktig du är!. Efter att ha tagit rulltrappan ner med barnvagnen sade en äldre herre Jag var lite orolig när jag såg att du skulle ta rulltrappan, men det där klarade du ju galant! Jag ska tänka på hur glad jag blev och hur jag sträckte lite extra på ryggen efter de fina kommentarerna och bli bättre på att säga sådant själv också.

Lägg gärna märke till att jag i detta inlägg slagit till med tugget, sätta guldkant på tillvaron och inte gå av för hackor. Befarar att jag egentligen är äldre än vad födelsebeviset säger.

Dom där som måste läsas

Torsdagen till ära har jag gjort en rejäl uppryckning i länklistan till höger. Ett gäng vars bloggar jag gillar har äntligen hamnat på listan. Läs! Le! Njut!

Anna F, Sundsvallssyrran som tar världen med storm och värdsvant bor och jobbar i Australien och Oslo bland annat.

Emma, som äntligen börjat skriva i dagboken (den på nätet alltså, eventuell annan dagbok har jag ingen koll på) igen! När jag gick på gymnasiet googlade jag recept på såpbubblor, hamnade på Emmas hemsidasida och blev fast. Några år senare märkte jag plötsligt att Emma också var aktiv i SSU och under en första maj-fest tog jag mod till mig och berättade att jag brukade hänga på hennes hemsida.

Fanny, älskade Fanny! Den bästa syster man kan ha. (Och den bästa moster en liten lilltjej kan ha)

Johanna, som varit min idol på avstånd i SSU först och nu dessutom är en Västeråsvän. Så kan det bli - härligt!

Lotta, som inte tycker att korv stroganoff är mat, men trots (eller kanske tack vare?) detta skriver en fantastisk blogg. Läs hur hon skriver om sin familj. Önskar att jag kunde skriva lika fint.

Och som extra extra har jag nu fixat länken till finaste Sabina. Den har tydligen varit kaputt som man brukar säga.

Dagens roligaste...

...är nog Sverigedemokraten i Mönsterås som på sin blogg kommer med årets nyhet: (håll i er nu) att Fredrick Federley är homosexuell. Det vore i och för sig bra om man inte behövde placera in folk i olika fack beroende på sexuell läggning, så egentligen kanske det här bör ses som ett steg i rätt riktning.

För övrigt har jag inte reflekterat över att Fredrick stavar med ck. Varför man nu skulle göra det. Reflektera alltså.

Yes we can!

Det amerikanska folket kan. Obama kan definitivt - vilket tal! Jag ryser och gråter när jag lyssnar på det.  Men lilltjejen och jag också! Vi fixade att vara på expen från nio till halv sex, med en timmes lunch hemma mitt på dagen. A hade med sig både babygym och babysitter så hon var i sitt esse. Hon skrattade och gurglade och höll i favoritbjörnen. Hon avslutade dessutom storstilat med att, trots trötthet, flörta med M som är den klokaste femåring jag träffat. Den egenskapen, klokheten, verkar onekligen vara ett släktdrag i familjen L.

Och jag har haft det så bra och roligt och lärorikt hela dagen. Jag har diskuterat hälso- och sjukvård, miljöpolitik, prinsesskronor som kan spela musik, organisation, SSU, läggtider för stora och små barn, dagisavdelningen Misteln (fast det heter egentligen förskola betonade M), psykisk ohälsa och en massa mer. Jag har lärt mig mer om kognitiv beteendeterapi, övergödningen av Mälaren, att det är för kallt för att gå på Mulle nu och inte minst att M har en My little pony-skiva som bara går att spela en gång om dagen. 

Onsdag

Började morgonen med att än en gång lyssna på G som berättade om eftervalresultatstämningen i Washington. (5 november, 06.30-07.00, 21 minuter in i sändningen). Pratade även med min älskade några minuter efter radiosändningen, ibland hördes inte hans ord på grund av bilarna som tutade i valeufori eller människorna som skanderade Yes we can! Det verkar vara en fantastisk stämning och jag är så glad för att G får vara på plats och uppleva det hela live.

Lilltjejen har nu sovit i tretton timmar. Hon är, än så länge, en riktig liten sömntuta, vi får väl se hur länge det håller i sig. Förutom att hon sover på nätterna har hon de senaste dagarna lagt sig till med vuxenvanan att bara äta tre gånger per dag. Jag kunde aldrig förstå att det skulle kännas så här att ha barn. Så många känslor som fullständigt tar över alla logiska resonemang. Hon är världens, världens sötaste! Jag saknar henne varje natt när jag inte kan pussa på hennes mjuka kinder hela tiden. 

Kalas- och jobbplanering

På söndag blir det kalas här hemma. G har kommit hem från USA och Bommersvik, A blir fyra månader och dessutom är det fars dag. Jag har börjat planera och fixa lite, det ska bli så härligt att vara hemma hela lilla familjen igen!

Mamma var här idag. Vi åt Cornettolunch och jag visade stolt Postgallerian och saluhallen. Jag hann med att byta däck och snabbshoppa på IKEA och mamma spontanstädade lite i badrummet medan A sov. Ljuvligt med mammabesök!

Lilltjejen har somnat och jag undrar hur länge jag ska lyckas hålla mig vaken. Borde väl valvaka här hemma men det låter jag faktiskt bli. Imorgon har jag möte på expen klockan nio, klockan tolv och klockan två. Det måste prioriteras och dessutom måste jag läsa några texter och skriva ner lite funderingar innan. Redan ikväll ska jag förbereda packningen i form av bebismat, blöjor, babygym och annat för att klara dagen på bästa sätt. Mycket spännande att se om det fungerar, håll tummarna!

Boven i dramat

Armträningen i form av vagntrubbel uteblev. Vände upp och ned på vagnen, tog av hjulen och inspekterade dem, hummade lite som om jag visste vad jag gjorde, satte tillbaka dem och hittade till slut felet. Boven i dramat var en vacker, blå slaggsten som jag hittade i Riddarhyttan när vi gick till Folkets park härom helgen. Den hade liksom fastnat. Himla tur att jag inte tog vagnen till Barnens hus, det hade varit pinsamt om de upptäckt att det i själva verket bara var en vacker blå slaggsten från Riddarhyttan som hamnat på fel plats vid fel tillfälle. Nu ligger den i stället på min hylla på sänggaveln. En mycket bättre plats för en fin sten. Armarna får sin träningsdos när mamma kommer hit och jag ska byta däck på bilen. Sedan blir det lunch på stan. 

Sömn och mat och promenad. Igen

Ny dag, vi är utvilade och glada! Jag sov tio timmar, A sov tolv och när jag tittade ner på henne i spjälsängen i morse låg hon klarvaken och skrattade när hon såg mig. För någon månad sedan hade hon skrikit av hunger direkt när hon vaknade, nu ligger hon i babygymet ett tag innan hon blir akuthungrig. Hon ligger där nu och har precis hittat en skallra som hänger där brevid hennes favoritbjörn. Vi har hunnit lyssna på G som var med i P4 Västmanland också (vill du lyssna? kolla här, klicka på 4 november 06.30-07.00, G börjar 22 minuter in i klippet).

Nu blir det bebisfrukost och sedan promenad med vagnen som går åt sitt eget håll, jag får låta bli att bli irriterad och istället se det som extra armträning. Om vi har tid idag blir det en tur till Barnens hus med den, för jag har tittat och funderat och fixat men inte förstått riktigt vad som är fel.

Känner ni också att mina dagar är ungefär likadana nu? Bebisfrulle, promenad, sömn, babygymsbjörnar? Well, I like it!

Bästa!

Det allra bästa är fina vänner som finns nära (eller rent geografiskt långt bort) och vet precis när de där små peppsamtalen behövs. Förra veckan fick jag tårta och ett löfte om att höra av mig om jag kände mig ensam, i helgen har jag fått fina sms, idag fick jag ett duharlåtitlitenerepåbloggenhurhardudetnu?-samtal som jag blev alldeles varm inombords av. Tack tack tack!

Uppförsbacke 2.0

Uppförsbacken fortsatte ett tag. Något konstigt har hänt med vagnen, den drar åt höger så att jag måste hålla emot och få ont i armarna. Träningsvärk utan att ha tränat känns inte bra, då kan jag inte sträcka på mig och njuta lite och tänka Jojo, man är väl hurtig. Mötet som skulle börja tio blev tidigarelagt till halv tio. De fyrtio minuter som skulle spenderas hemma efter den korta morgonpromenaden blev hastigt och lustigt en kvart. Ingen frukost, men jag fick mackor av M - tack! Sedan satt jag och skrev några timmar på expen medan A låg i babygymet på golvet. Hon stortrivdes och somnade ibland med vagntäcket över sig. Sötnosen! Nu sover hon igen, men jag ska inte under några omständigheter göra detsamma. Sov ju dåligt i natt men tänker inte vrida om dygnet, nu ska jag hålla mig vaken åtminstone till åtta. Jag har åtminstone myskläder på och ska bara softa och gosa med lilltjejen tills hon vill gå och lägga sig.

Nu vänder det!

Ny vecka som börjar i uppförsbacke, konstaterade jag när jag klädde på mig. Jag sov dåligt i natt och var inte alls pigg när lilltjejen bestämde sig för att det var frukostdags. Det är ganska stökigt här hemma och jag hinner inte riktigt med en ordentligt morgonpromenad innan veckans första möte klockan tio. Vaknade klockan tre av mardrömmar och två timmar senare smsade G så vi pratade ungefär trettio, hutlöst dyra antar jag, minuter, som gjorde att jag kunde somna om igen, dock med mardrömmarna kvar. Det gnisslar och skaver och är lite irriterande grus i skon helt enkelt, dagen börjar inte på topp. Men nu är det bara att börja om igen, fixa till de där sakerna som skaver så att resten av veckan kan bli bra. Imorgon kommer till exempel mamma hit på besök, jag ska fråga om hon kan hänga med lilltjejen på stan någon timme så kan jag städa ordentlig, det skulle ge mig ro i sinnet, och sådant skall icke underskattas. Dessutom betyder det att jag kan byta däck på bilen imorgon och även det vore skönt att pricka av på den fiktiva attgöralistan. Promenadtime nu, ska andas ut stressen och in med energin som jag läste någonstans att man ska göra.

Dagsblandning

Den här dagen har onekligen präglats både roliga och mindre roliga delar. Till de förstnämnda hör en fantastisk brunch med J och E - åh vad härligt och bra och roligt det var! Därefter åkte lilltjejen och jag till Gamla stan för middag med syrran och M. Mysigt det också. När jag skulle packa in oss i bilen för vidare färd hem till Västerås blåste det fruktansvärt kallt och A var ledsen och vagnen ville inte fälla ihop sig. Om jag varit en bebis som satt i en varm overall i en bil som står still hade jag också blivit ledsen, när vi började köra somnade hon efter någon minut. Väl hemma innanför ringvägen cirkulerade vi i kvarteren runt vårt hus i en halvtimme innan en parkeringsplats blev ledig, sisådär tio minuters promenad hemifrån. Babyskydd med bebis, resväska och barnvagn är alltför mycket packning när det är kallt och lite för långt att gå. G har jag dessvärre ännu inte hört av, men efter att oron gröpt ur min mage smsade jag pressekreteraren tillika min kollega I som bekräftade att de har det bra. Skönt, då behöver jag i alla fall inte oroa mig över att min älskade mår dåligt. Nu avslutar jag kvällen vid tv:n med te och ostsmörgås gjord på J:s fantastiskt goda, hembakade bröd.

Nya äventyr!

Nu är rapporterna från det stora, presidentvalsinsnöade landet ytterst få. Det gör mig lite orolig och lite ledsen i magen. Ett sms på ett dygn är alltför lite, saknaden blir alltför stor. Hoppas att det bara beror på de har fullt upp med roligt kampanjande och att G har konstaterat att det är dyrt att ha mobilen igång. Lilltjejen och jag har det bra, vi sov länge i natt, vaknade utvilade och har testat matstolen här hos mormor. A såg grymt stolt och glad ut när hon satt med míg vid bordet istället för att sitta i babysittern på golvet. Och stolt och glad ska hon vara, det är ett stort steg att testa stortjej-stol för första gången! Nu har hon somnat igen så jag ska fixa iordning mig, packa in våra väskor i bilen och sedan drar vi mot nya äventyr!

Sovuppdatering

Vilken dag! Det har varit Västeråspromenad, tankningstrubbel, bilresa med sovande bebis, lunch&fika i Väsby, paketutdelning, härlig update med fina lilla familjen, krossade majskrokar och tappade muffinsbitar på golvet, overallshopping, ännu en bilresa med sovande bebis, lek och sång med glad bebis, tv-tittande med sovande bebis i famnen och nu - sovande bebis i sängen. Trots att det inte märks på just den här texten har hon faktiskt varit väldigt mycket vaken idag, så hon somnade tidigt. Tror att det kommer att innebära att hon också vaknar tidigt, men man vet aldrig. Klockan är inte ens nio men jag är också väldigt trött så jag funderar på att krypa ner i sängen i det rum som förut var syrrans men som numera är omgjort med bebissäng och allt. Imorgon väntar brunch hos J och eftermiddagshäng i huvudstaden med redan nämnda syster, innan en ny härlig vecka börjar med möten och skrivande.

Krakel spektakel

När saknaden slog till igår tog det bara en halvtimme eller så innan det kom ett sms med kärlek, saknad och meddelande om att flyget nu landat där på andra sidan atlanten. Då kändes det genast bättre och jag somnade snabbt, sov gott och kunde somna om efter varje gång jag trippat ut i vardagsrummet för att stoppa i den tappade nappen i den sovande men gnyende bebisen. 

Nu är det lördag, strålande sol och lilltjejen ligger i babygymet. Vi lyssnar på Lennart Hellsing-sånger och jag har just skrålat med i låten om trollkarlen. Ni vet han som trollade sig själv till ett glas lemonad och sedan ångrade sig i sjuhundra år. Vi har rockat loss till dinkeli dunkeli doja också, snart ska vi, eller åtminstone en av oss, sjunga om den trekantiga gubben med träskor, näverjacka och hatten kantad med korvaskinn.

Det blir en ordentlig nappflaskefrukost för lilltjejen snart och kanske en liten promenad på det, då tror jag att hon håller sig mätt och belåten tills vi kommer till Väsby.